Expertgrupp: näringsämnen i avloppsvattnet kan trygga matproduktionen under gödselkrisen

En grupp som består av ledande experter inom jordbruk, matproduktion och miljö från fem organisationer föreslår en mängd åtgärder för Finland som skulle trygga Finlands matproduktion både under kriser och längre in i framtiden.

I takt med att energi- och råvarupriserna har ökat och framför allt i och med Rysslands anfallskrig mot Ukraina har det uppstått en oro i Finland över priset och tillgången på de gödslingsmedel som behövs inom jordbruket. En betydande del av allt gödsel som används i Finland eller råmaterial till våra gödslingsmedel kommer från Ryssland. Beroendet av Ryssland är störst inom kvävehaltiga gödslingsmedel.

Finländarnas framtidshus Sitra och Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK sammankallade en expertgrupp som har försökt hitta lösningar inom återvinningen av näringsämnen för att ersätta importgödsel. Syftet är att förbättra Finlands försörjningsberedskap och självförsörjning och minska beroendet av mineralgödsel som producerats med fossila bränslen. Sitra och MTK bjöd in experter från Naturresursinstitutet (Luke), Finlands miljöcentral (SYKE) och Vattenverksföreningen (VVY).

Användning av näringsämnen från avloppsvatten ger snabba lösningar

Arbetsgruppens viktigaste förslag gäller tillvaratagandet av samhällets avloppsslam. Tanken är att framför allt kvävet kunde återanvändas i jordbruket bättre än i dag. Arbetsgruppen gjorde en kartläggning av tillvaratagande och återvinning av fosfor och kalium från avloppsvatten.

Kväve är det mest kritiska näringsämnet med tanke på skörden. Växterna behöver kväve för att växa och framför allt för att bilda proteiner. Genom att effektivisera återvinningen av kväve kunde vi minska beroendet av mineralkväve som är fixerad med fossil energi. Detta trots att den totala potentialen återvinningsbart kväve och en ökad fixering av biologiskt kväve inte skulle räcka till för att täcka upp behovet av kvävegödsel i vår matproduktion.

Näringsämnen från matkonsumtionen kommer till avloppsreningsverken och där kan bara en del av kvävet tas tillvara och återvinnas. Enligt experterna skulle det vara möjligt att öka andelen kväve som tas tillvara relativt snabbt. Efter avvattningen av det rötade slammet blir en kvävehaltig vätska kvar som i dagens läge ofta återförs till avloppsvattnets reningsprocess. Om kvävet i vätskan skulle tas tillvara till exempel i form av ammoniumsulfat eller -nitrat, skulle vi få ett gödslingsmedel som lämpar sig för växter och kan användas vid odling. Detta skulle kräva investeringar i återvinningsteknik.
 

Säkerheten hos återvunnen gödsel måste garanteras

Avloppsslam innehåller inte bara näringsämnen utan även skadliga ämnen från hushåll och industri såsom organiska kemikalier och läkemedel. De skadliga ämnenas halter har undersökts och för de undersökta ämnenas del är risken som de skadliga ämnena medför liten för människan. Däremot känner vi inte ännu tillräckligt väl till vilken inverkan de skadliga ämnena har på till exempel åkrarnas ekosystem.

För att skydda den biologiska mångfalden i marken och mikroberna är det viktigt att effektivisera användningen av näringsämnen i åkerbruk. Det finns med andra ord all anledning att öka forskningen om detta framöver. Experterna påminner om att vi behöver fundera på om vi kan öka användningen av näringsämnena i avloppsvattnet i en krissituation för att öka kvävesjälvförsörjningen genom att till exempel tillåta användningen av ovan nämnda flytande fraktion för gödsling.

”Avloppsreningsverk gör ett bra jobb med att rengöra avloppsvattnet och minska belastningen av vattendragen. Processen är emellertid inte anpassad för tillvaratagande och återvinning av näringsämnen, vilket framkommer tydligt nu när vi befinner oss i en krissituation”, säger Mari Pantsar, direktör på Sitra, och Liisa Pietola, miljödirektör på MTK, som har sammankallat arbetsgruppen.

Snabba åtgärder och långsiktiga lösningar som tacklar hållbarhetskrisen

Arbetsgruppens lösningar kan förbättra Finlands självförsörjning gällande kväve relativt snabbt om situationen eventuellt utvecklas till en kris. Arbetsgruppen poängterar att det är viktigt att utveckla lösningar för återvinning av näringsämnen även på längre sikt, bland annat för att slippa överkonsumtionen av naturresurser. Arbetsgruppen lägger fram följande förslag för att främja återvinningen av näringsämnen från avloppsvatten inom den närmaste framtiden och som visioner för framtiden:

• • Kväve: Ta tillvara kväve från avloppsvatten

Främja behandlingen av den kvävehaltiga flytande fraktion (s.k. rejektvatten) som uppstår vid avvattning av rötat slam i biogasverk och avloppsreningsverk och möjliggöra investeringar.

I ett längre perspektiv söker vi lösningar för att kunna återvinna kvävet i en större utsträckning i avloppsvattnets reningsprocess. Vi kartlägger möjligheterna att förbättra återvinningen av konsumtionsrelaterade utsläpp genom separat insamling av olika avfallsmaterial på ett så energi- och kostnadseffektivt och tryggt sätt som möjligt.

• • Fosfor: Återvunna gödselfabrikat

Användning av nuvarande återvunna gödselfabrikat med så små risker som möjligt för markens organismer. Kartläggning av lösningar och möjliggörande av investeringar på lång sikt.

• • Kalium: Kartläggning av biomassor

Identifiering av återvinningsbara biomassor och potentiella tillvaratagnings- och återvinningsobjekt.

• • Kartläggning och identifiering av eventuella hinder

Utredning om skadliga ämnen i gödselfabrikat och i synnerhet deras långsiktiga miljökonsekvenser för marken. Sammanställning av befintlig information och identifiering av brister. Säkerställa lagstiftning som främjar användning av återvunna gödselfabrikat.

Expertgruppens arbetsdokument: (Länk till arbetsdokumentet.) på finska

Arbetsgruppens sammansättning:

Paula Lindell, chef för vattenärenden, Finlands Vattenverksförening rf (VVY), paula.lindell@vvy.fi, tfn 09 8689 0121
Sari Luostarinen, ledande expert, Naturresursinstitutet (Luke), sari.luostarinen@luke.fi, tfn 0295 326 346
Mari Pantsar, direktör, hållbarhetslösningar, Sitra, mari.pantsar@sitra.fi, tfn 0294 618 210
Liisa Pietola, miljödirektör, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK, liisa.pietola@mtk.fi, tfn 050 4384014
Timo Seppälä, överinspektör (skadliga ämnen), Finlands miljöcentral Syke, timo.seppala@syke.fi, tfn 0295 251 630

Mediaförfrågningar:

Jussi Martikainen, direktör för kommunikation och samhällsrelationer, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK, jussi.martikainen@mtk.fi, tfn 040 7557829

Samuli Laita, ledande kommunikationsexpert, Sitra, samuli.laita@sitra.fi, tfn 040 536 8650